Sedan den misslyckade kuppen så har över 140 journalister fängslats i Turkiet. 330 presskort har dragits in och tusentals journalister har förlorat jobbet. Självcensuren har lagt sig som en filt över landet och den fria pressen är förlorad.
Reportrar utan gränser uppmanar Regeringen att försöka andra vägar än genom EU, den institution som hittills har använts för påtryckningar.
För viktigast i det här sammanhanget är en annan och långt viktigare europeisk organisation, nämligen Europarådet. EU är ingen mellanstatlig människorättsorganisation. Det är däremot Europarådet. EU har ingen rättslig kompetens över Turkiet. Det har däremot Europarådet. Turkiet har inga skyldigheter gentemot EU. Men det har landet däremot gentemot Europarådet. EU har inte någon domstol som uteslutande prövar brott mot mänskliga rättigheter. Men det har Europarådet.
Europarådets stadgar förpliktar Turkiet att värna rättsstatens principer, främja fri- och rättigheter och rätta sig efter bl.a. rättspraxis från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Att bestämmelserna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens rättspraxis ska ha företräde framför nationell lag är, som ovan sagts, stadfäst i Turkiets egen grundlag.
Reportrar utan gränser vill att Sverige anmäler brotten mot press- och yttrandefriheten till Europadomstolen. Medlemsstaterna både den möjligheten och den skyldigheten.
Sverige har tagit det ansvaret vid tre tidigare tillfällen. En gång, tillsammans med Frankrike, Norge och Danmark, just mot Turkiet (1982). Då var det nära att Turkiet uteslöts ur Europarådet.
– Stefan Löfven måste använda alla de verktyg han har till sitt förfogande för att sätta den turkiska regimen under press, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser. Vi förväntar oss att Sverige anmäler Turkiet för Europadomstolen.
En förkortad version av brevet har också publicerats i Kristianstadsbladet.