Den 5 juni presenterade Sheila B. Keetharuth den första rapporten om Eritrea som skrivits av en särskild FN-rapportör. Hon slog fast att alla grundförutsättningar för en demokrati saknas i landet och att läget är akut för de mänskliga rättigheterna. Hon krävde att de fängslade journalisterna, däribland Dawit Isaak, ska släppas genast.
Svensk tystnad
I den stora salen i FN:s högkvarter i Genève fick sedan medlemsstaterna kommentera rapporten. Medan Slovakien, Norge och Tjeckien ivrigt viftade med sina namnskyltar för att få ordet var det under hela talartiden tyst från Sverige. Trots att den svenska journalisten Dawit Isaak sedan snart 12 år tillbaka sitter isolerad i ett eritreanskt fängelse.
– Det är förvånande att Sverige inte tar chansen att visa sitt stöd för den särskilda rapportörens arbete, säger Jonathan Lundqvist ordförande för Reportrar utan gränser. Det är av största vikt att så många stater som möjligt visar intresse för situationen i Eritrea så att Sheila B. Keetharuth kan få sitt mandat förlängt.
Agerar bara genom EU
Sverige står bakom det utlåtande som EU gjorde i samband med att rapporten presenterades. Men Reportrar utan gränser anser att Sverige som har en medborgare i en eritreansk fängelsehåla tydligt bör visa sin ståndpunkt.
– Sverige borde stå upp för Dawit inför FN, säger Jonathan Lundqvist. Den tysta diplomatin från svenskt håll verkar ha blivit helt stum och det oroar oss som vill se honom fri.
I nästa vecka fattar FN:s MR-råd beslut om huruvida den särskilda rapportören kommer att få fortsätta sitt arbete med att dokumentera människorättsbrott i Isaias Afewerkis slutna diktatur eller inte. Reportrar utan gränser hoppas att den svenska regeringen inser vikten av att Eritrea granskas på FN-nivå och att Sverige aktivt kommer att arbeta för en förlängning av mandatet.