– Den nya lagen skapar stor press på både mediehus och journalister. Samtidigt har jag under en längre period sett hur personliga och affärsmässiga relationer används mer och mer för att se till att media skriver i linje med vad makthavarna vill, säger han.
John-Allan Namu är en av Kenyas mest namnkunniga journalister. Tillsammans med kollegan Mohammed Ali har han gjort flera tongivande reportage, bland annat om valet 2013, om attackerna i turiststaden Lamu och om terrorattacken mot köpcentret Westgate för drygt ett år sedan. Dokumentären om terrorattentatet visade kenyansk militärs oförmåga att hantera situationen och hur militär och polis plundrade butiker i köpcentret. Kort därefter valde det kenyanska parlamentet att skynda på den nya medialagen.
– Jag tror att det finns ett samband, även om jag vill vara tydlig med att jag egentligen inte vet. Men jag tror att regeringen insåg hur mycket makt och inflytande journalistik kan ha, säger John-Allan Namu.
Leder till självcensur
Enligt den nya lagen kan journalister som bryter mot en uppförandekod dömas till dryga böter. Högsta bötessumman för mediehus är närmare 1,5 miljoner kronor och för journalister drygt 40 000 svenska kronor. Det finns en risk att de höga summorna leder till självcensur, tror John-Allan Namu som själv alltså blev en av de första att hotas med att dras inför rätta.
– Jag kände mig isolerad och falskt anklagad. Jag tittade igenom vår story flera gånger bara för att försäkra mig om att jag inte hade gjort något fel.
Drar tillbaka reportage
John-Allan Namu har sett flera exempel på hur lagen påverkat journalistiken i Kenya det senaste året. De höga böterna gör även mediehusen mer försiktiga, särskilt inom känsliga områden som nationell säkerhet, korruption och politiska val, berättar han.
– Jag har tre exempel från det senaste året när vi blivit pressade att dra tillbaka storys, urvattna dem eller inte publicera dem på internet. Vår dokumentär om Westgate togs bort från hemsidan efter bara några dagar. Det är någon från stationen som tar bort den, men det beror på att någon blivit pressad.
Obundna frilansare förändrar journalistiken
Medieklimatet i Kenya har annars ansetts som gott och det finns en mängd olika tidningar, tv- och radiokanaler. Konstitutionen som antogs 2010 stärkte press- och yttrandefriheten och kenyanska makthavare har fått finna sig i att bli granskade. Samtidigt ser John-Allan Namu nu hur det blir allt vanligare med hot för att styra mediebilden. Men han är också självkritisk och menar att branschen måste bli bättre på att visa på orsak och verkan och ge en tydligare helhetsbild för att behålla sitt anseende. Han tror att den något tillspetsade och sensationsdrivna delen av journalistiken kan ha legitimerat regeringens handlande. Nu ser han en avgörande tid för den fria journalistiken i Kenya.
– Jag ser en mängd mindre, obundna frilansare med stort socialt inflytande som jobbar online. Det tror jag kan förändra mediebilden i landet. Samtidigt är den nya lagen skrämmande och riskerar att hota de här initiativen. Jag ser också en allt mer väloljad kommunikation från regeringen. De har mycket pengar och det kommer bli svårt att överbevisa dem, men jag tenderar att vara hoppfull och jag tänker fortsätta jobba för fri media. Det är det jag brinner för, säger han.
Seminarium om Kenya den 3 november
John-Allan Namu kommer till Stockholm för att vara med på ett seminarium ordnat av Reportrar utan gränser. Gå till den här sidan för mer information och anmälan.