President Donald Trump har fryst bistånd för miljarder dollar globalt, inklusive över 268 miljoner dollar som Kongressen avsatt för att stödja oberoende medier och informationsfrihet. Reportrar utan gränser (RSF) fördömer beslutet och uppmanar internationella aktörer att garantera oberoende mediers överlevnad.
– Det handlar om att värna demokratin. Frysningen av biståndet skapar kaos, även inom journalistiken. Trump motiverar beslutet med påståendet att en ”biståndsindustri” skulle stå emot USA:s intressen, det är ett hitte-på-argument. Beslutet leder till ett informationsvakuum som gör att propagandister och auktoritära regimer lättare kan få ut sina budskap. Vi uppmanar till internationella finansiärer att säkerställ framtiden för oberoende medier, säger Erik Larsson, ordförande för RSF Sverige.
Sedan den nya amerikanska presidenten stoppade USA:s utrikesbistånd har USAID (United States Agency for International Development) varit i kris. Myndighetens webbplats och dess konto på X har släckts, huvudkontoret har stängts och anställda har beordrats att stanna hemma. Elon Musk, utsedd av Trump att leda Avdelningen för statlig effektivitet (DOGE) som ska kraftigt sänka den amerikanska statens utgifter, kallade USAID en ”kriminell organisation” och sa: ”Vi stänger ner.” Senare samma dag meddelade utrikesminister Marco Rubio att han utsetts till tillförordnad chef för myndigheten, vilket tyder på att dess verksamhet flyttas till utrikesdepartementet.
Nästan omedelbart efter att frysningen trädde i kraft hörde journalistiska organisationer över hela världen av sig till RSF med frågor om vilka konsekvenser det skulle få.
Bland de drabbade finns stora internationella NGO:er som stöder oberoende medier, såsom International Fund for Public Interest Media, men även mindre redaktioner i repressiva länder som Iran och Ryssland.
Gav stöd till 30 länder
Biståndsmyndigheten USAID stödjer oberoende medier i över 30 länder. Det är dock svårt att överblicka vilka konsekvenser beslutet får. Många organisationer vill ligga lågt av rädsla för att förlora långsiktig finansiering eller bli ansatta från politiskt håll. Enligt ett dokument från USAID, som nu tagits bort från nätet, finansierade myndigheten 2023 utbildning och stöd till 6 200 journalister, bistod 707 icke-statliga nyhetsredaktioner och stödde 279 medieorganisationer. För 2025 var 268 376 000 dollar öronmärkta av Kongressen för att stödja oberoende medier och informationsfrihet.
Globalt har medier tvingats pausa sina verksamheter över en natt. ”Vi har artiklar klara till slutet av januari, men efter det kan vi inte publicera om vi inte hittar en lösning,” säger en anonym journalist från en belarusisk exilredaktion. I Kamerun har DataCameroon, en medieorganisation i Douala, stoppat flera projekt, inklusive ett om journalisters säkerhet och ett annat om det kommande presidentvalet. Ett exilmedie från Iran har pausat samarbeten i tre månader och drastiskt sänkt lönerna. ”Om vi tystas, får regimen mer makt,” varnar en iransk journalist.
I Ukraina är 9 av 10 medier beroende av USAID
I Ukraina är nio av tio medier beroende av USAID-finansiering. Flera lokala redaktioner har redan stoppat sin verksamhet och söker ny finansiering.
– På Slidstvo.Info påverkas 80 procent av vår budget, säger Anna Babinets, vd och medgrundare av den undersökande redaktionen i Kyiv. Risken är att avstängningen öppnar för finansiering från aktörer som vill påverka den redaktionella linjen. Vissa medier kan tvingas stänga eller köpas upp av affärsmän och oligarker. Jag tror att ryskt kapital kommer in på marknaden. Och regeringens propaganda kommer självklart att intensifieras, fortsätter hon.
RSF har redan sett följderna: en fabricerad video, falskt märkt med organisationens logotyp, påstod att RSF välkomnade USAID-stoppet för ukrainska medier – något som aldrig stötts av RSF.
Behovet av snabba alternativ
Situationen visar hur ekonomiskt sårbar branschen är. Detta är bara toppen av isberget, uppger Oleh Dereniuha som är chefredaktör för den lokala nyhetsredaktionen NikVesti i Mykolaiv.
Sedan 2024 har det blivit allt svårare för ukrainska oberoende medier att hitta ekonomisk stabilitet, och även små budgetminskningar kan vara förödande. En RSF-rapport betonar behovet av ekonomisk återhämtning för Ukrainas oberoende medier, som enligt en studie förlorat minst 96 miljoner dollar på tre år efter den ryska invasionen 2022.
Utöver Ukraina hotas finansieringen för medier även på andra håll. Georgiens lag om utländsk påverkan, inspirerad av rysk lagstiftning, har försatt många medier i fara. Georgiens premiärminister välkomnade Trumps beslut.
Frysningen ska officiellt pågå i 90 dagar, men vissa befarar att processen drar ut på tiden. Katerina Abramova, kommunikationschef för den ryska exilredaktionen Meduza, är orolig för att pengarna aldrig kommer tillbaka.
– Exilmedier är ännu mer sårbara. Vi kan inte tjäna pengar på vår publik, och crowdfunding har sina gränser – särskilt när det är ett brott att donera till Meduza i Ryssland, säger hon.
Genom att plötsligt stoppa det amerikanska biståndet har USA gjort många medier och journalister extremt sårbara – ett hårt slag mot pressfriheten. För alla drabbade redaktioner är nu den viktigaste frågan hur de ska överleva och hitta nya finansieringskällor – snabbt.
USA ligger på plats 55 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex från 2024.
Foto: RSF