På bara ett halvår har 25 kurdiska journalister fängslats i Turkiet. Exakt 6 månader efter den första journalisten arresterades har Reportrar utan gränser meddelat turkiska myndigheter att omedelbart offentliggöra åtalen och vidta brådskande åtgärder för att säkra pressfrihet i landet och respektera journalisternas rättigheter.
Det har gått sex månader sedan 16 kurdiska journalister arresterades den 16:e juni i den turkiska sydöstra provinsen Diyarbakir. Medan åtalet för detta fall fortfarande inte väckts, arresterades och fängslades ytterligare nio kurdiska journalister den 29:e oktober på samma grunder. På bara sex månader har 30 journalister som arbetade för pro-kurdisk media blivit arresterad och 25 av dem har placerats i turkiskt fängelse. RSF begär att de turkiska myndigheterna offentliggör åtalen så fort som möjligt samt släpper journalisterna om nu åtalen endast är baserade på deras professionella aktiviteter. De uppmanas även att vidta brådskande åtgärder för att undvika våldsamma arresteringar av journalister.
– Sex år efter kuppförsöket, då Turkiet blev ett av världens största fängelse för journalister, återgick landet till ovanan att massarrestera representanter från media. Detta är ett resultat av ökade politisk inblandning i ett auktoritärt rättssystem som motarbetar så väl kurdisk media som kurdiska frågor i media. Att fängsla journalister i dagar, ja månader, utan rättslig prövning är oacceptabelt, säger Erol Önderoglu, RSF:s representant i Turkiet.
Ingen rättegång på sex månader
Sedan fredsförhandlingarna med PKK misslyckats under våren 2015, har Turkiet utfört en offensiv mot organisationen (som beskrivs som ”terrorister” av EU och Ankara) i Turkiet. De har också varit ledande inom ett storskaligt förbud mot kritisk media, akademier och rörelsen inom mänskliga rättigheter. På grund av massiva fängslanden som har skett den senaste tiden, närmar sig Turkiet, precis som i 2016, 2017 och 2018 när det rådde undantagstillstånd, de länder som övervägande fängslar flest journalister i världen.
20 journalister som arbetade för media och produktionsbolag som fokuserade på det kurdiska samhället, häktades den 8e juni och efter åtta dagar sattes dem i fängelse. 16 av journalisterna fängslades för att de ansågs vara ”medlemmar i en terroristorganisation” – PKK.
De fängslade journalisterna är Serdar Altan, vice ordförande på the association Dicle and Firat Journalists Association (DFG), Safiye Alagas, chef på Jin News, Mehmet Ali Ertas, chefredaktören för the Xwebûn, Aziz Oruc, redaktören för the Mezopotamya Agency (MA), Zeynel Abidin Bulut, Omer Celik, Mazlum Dogan Güler, İbrahim Koyuncu, Nese Toprak, Elif Üngür, Abdurrahman Oncü, Suat Doguhan, Remziye Temel, Ramazan Geciken, Ayse Kara, Lezgin Akdeniz and Mehmet Sahin.
Enligt deras jurister, i sällskap av RSF, så blev journalisterna utfrågade gällande den påstådda kopplingen till PKK-vänlig media baserad i Europa.Journalisterna blev granskade gällande aktiviteter på sociala medier, relationer till kollegor, deras uppfattning om ”det kurdiska problemet” samt deras definition av krig när det kommer till konflikterna i norra Irak och den syriska landsgränsen. Sex månader efter att journalisterna arresterats har de fortfarande inte fått en rättegång och inget åtal har väckts emot dem.
Journalistiska aktiviteter ifrågasätts
I Turkiets huvudstad Ankara fängslades ytterligare tio kurdiska journalister, på samma grunder som de nämnda ovan. Det var journalister från Mezopotamya Agency (MA) och Jin News. MA:s Chefredaktör Diren Yurtsever och reportrarnaBerivan Altan, Deniz Nazlim, Selman Güzelyüz, Hakan Yalcın, Ceylan Sahinli och Emrullah Acar. Reportrarna Habibe Eren och Öznur Değer från Jin News arresterades den 29e oktober. Mehmet Günhan, som var praktikant på MA släpptes under juridiska villkor.
Under förhören blev journalisterna utfrågade om bland annat medlemskap i the Dicle and Firat Journalist Association (DFG), om deras nyhetsrapportering, kontakten med andra inom media, inlägg på sociala medier samt om resor som de har varit på.
Turkiet ligger på 149:e plats av 180 på RSF:s Pressfrihetsindex