Med hjälp av vår ukrainska partner, Institute of Mass Information (IMI), har Reportrar utan gränser (RSF) satt siffror på våld och övergreppen mot journalister och medier i Ukraina. Vi redovisar också de resurser som satts in för att stödja pålitlig journalistik och bekämpa rysk propaganda – sedan Ryssland inledde sin invasion för ett år sedan.
Totalt har 12 000 ukrainska och utländska journalister ackrediterats medan de bevaka kriget i Ukraina det senaste året. Utsatta för frekventa bombraider och ofta medvetet måltavlor för ryska styrkor riskerar de sina liv varje dag för att rapportera vad som händer. Även om situationen är särskilt alarmerande för journalister i de ockuperade områdena, har alla ukrainska medier drabbats hårt av kriget och dess återverkningar.
8 journalister dödade
De flesta av de 8 journalister som dödats under krigets första sex månader dödades under skottlossning eller artillerianfall. Det infkluderar den franska journalisten Frédéric Leclerc-Imhoff, vars lastbil han färdades var måltavla för ryskt artilleri. Vissa journalister, som den ukrainska fotojournalisten och fixaren Maks Levin, har avrättats kallblodigt. För vissa journalister, som för Mantas Kvedaravicius, littauisk dokumentärfilmare som hittats död i Mariupol, är omständigheterna kring hans död fortfarande oklara.
26 journalister måltavlor
Av de 50 fall av journalister som beskjutits har minst 26 varit direkta måltavlor. Det har varit helt uppenbart för att de varit på plats i sin roll som journalister.
19 journalists allvarligt skadade
Av de 19 ukrainska och utländska journalister som skadats, har minst 4 fått allvarliga skador.
Bland de skadade finns de danska journalisterna Stefan Weichert och Emil Filtenborg Mikkelsen, som sköts av en krypskytt i nordöstra delen av Ukraina.
16 TV-torn träffade under flyganfall
Civil infrastruktur som används till att sända nyheter och information har varit ett favoritmål för ryska styrkor. Nästan hälften av attackerna mot tv-torn, som har ägt rum i hela landet, registrerades under krigets första dagar, i början av mars 2022. Sammanlagt har de ryska väpnade styrkorna riktat in sig på ukrainska TV-torn 16 gånger under det senaste året.
4 andra typer av attacker där infrastruktur varit måltavlor för ryska styrkor
Förutom TV-torn har de ryska väpnade styrkorna ofta riktat in sig på antenner och all annan typ av infrastruktur som används för överföring av kommunikation. När de ryska styrkorna gick in i staden Melitopol, i södra delen av Zaporizhzhia-regionen, avbröt de sändningen av ukrainska TV-program genom att ta kontroll över TV-antennen. Ryssarna blockerade satellitsignalen från UA Pershiy, en av kanalerna för den ukrainska public service-gruppen Suspilne, tre gånger. De ryska väpnade styrkorna har också tagit kontroll över alla internet- och mobiltelefonleverantörer i de ockuperade områdena och berövat deras invånare tillgång till nyheter och information.
7 anmälningar om krigsbrott
RSF har lämnat in sju anmälningar om krigsförbrytelser till Internationella brottmålsdomstolen och Ukrainas åklagare för totalt 44 våldshandlingar och övergrepp som involverar mer än 100 journalister och 11 radio- och TV-torn i Ukraina. Dessa brott bekräftar att de ryska väpnade styrkorna har fört ett fullskaligt krig mot nyheter och information.
42 cyberattacker mot media
Informationskriget har också förts online, med hjälp av cyberattacker, hackade medier, hot i sociala medier och attacker mot utvalda mål på sociala medier. Minst 42 cyberbrott har registrerats under det senaste året. Den senaste cyberattacken, riktad mot den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinforms webbplats, tillskrevs hackare kopplade till GRU, den ryska militära underrättelsemyndigheten.
217 medier har tvingats stänga
Totalt 217 ukrainska medier har varit tvungna att stänga av skäl som inkluderar leveransproblem, förlust av abonnenter och annonsörer, brist på personal på grund av att anställda har flytt landet eller har mobiliserats och ekonomiska förluster till följd av förstörelse. Enligt en undersökning av IMI, RSF:s lokala partner, har 15 % av mediearbetarna fått sluta på sina arbeten utan att kunna kvittera ut lön.
RSF har fått oväntat stora resurser för att stödja rätten till information
750 journalister har fått skyddsutrustning
Tack vare att RSF kunde starta upp Pressfrihetscentret i Lviv den 11 mars 2022 och i Kiev två månader senare, med hjälp av IMI och andra lokala organisationer inklusive National Union of Journalists of Ukraine (NUJU), har nästan 750 journalister från 36 nationaliteter (mest ukrainska) försetts med individuell skyddsutrustning inklusive skottsäkra västar, hjälmar och första hjälpen/trauma-kit. RSF Sverige var, tack vare generösa givare mycket snabba med att beställa och leverera 100 säkerhetsvästar, ett 70-tal skyddsglasögon och 3 satellittelefoner.
91 medier har fått elförsörjning
För att kompensera bristen på elektricitet till följd av ryska attacker på energiinfrastrukturen har RSF tillhandahållit generatorer och annan utrustning för elförsörjning till 91 medier i 14 av Ukrainas regioner, så att de kan fortsätta bedriva arbete.
28 medier har fått ekonomiskt stöd
För att stötta fortsatt utgivning har RSF lämnat assistansbidrag till 28 oberoende ukrainska medier som hade drabbats mycket hårt av kriget.
288 journalister utbildades
288 journalister har fått utbildning i fysisk och psykologisk säkerhet, inklusive första hjälpen.
Tusen exemplar av en säkerhetsguide för journalister trycktes och distribuerades efter att den hade översatts till ukrainska. Den ukrainskspråkiga versionen finnas tillgänglig online. Inte mindre än 90 % av ukrainska journalister uppger att de känner akuta stressymptom, enligt en IMI-undersökning.
129 journalister bistod ekonomiskt
I samarbete med flera lokala partners har RSF gett 129 ukrainska journalister, inklusive 86 kvinnor, individuellt ekonomiskt stöd. RSF planerar att fortsätta hjälpa ukrainska journalister 2023.
Alla förfrågningar om assistans ska skickas till Pressfrihetscentret i Lviv. lvivpfc@rsf.org.
Ukraina är på plats 106 i RSF:s internationella Pressfrihetsindex 2022, Ryssland är på plats 155