Med livet som insats utmanar journalisten Najwa Alimi Afghanistans traditionella syn på kvinnor och män. I ett land där kvinnor sällan får lämna hemmet själva syns hon i TV som reporter på den afghanska tv-kanalen Zan TV. Reportrar utan gränser Sverige står bakom nomineringen av Najwa Alimi som nu tilldelas Per Anger-priset för sin kamp för yttrandefrihet och kvinnors rättigheter.
– Jag vill visa att kvinnor kan jobba i en bransch som anses vara tabu för dem. Jag förstod att journalistiken var den snabbaste vägen om jag ville nå ut till kvinnor runt om i Afghanistan, och att det kan fungera som en plattform för att slåss för kvinnors rättigheter, säger Najwa Alimi.
Afghanistan är ett av världens farligaste länder för journalister, men också för kvinnor generellt. Najwa Alimi arbetar i dag som reporter på den afghanska tv-kanalen Zan TV, den enda kanal i landet som bara anställer kvinnliga reportrar och redaktörer. Hon har gjort sig känd som en orädd reporter som lyfter ämnen andra journalister helst undviker, som social utsatthet, hemlöshet, narkotikaberoende och kvinnors rättigheter.
– Najwa Alimi har som journalist blivit beskjuten och utsatts för hot. Att i den miljön fortsätta kämpa för att kvinnor för att ska få synas och höras kräver ett stort mod. Najwa Alimi inger hopp för en ny generation av afghanska flickor och pojkar, säger Ingrid Lomfors, överintendent vid Forum för levande historia och juryordförande för Per Anger-priset.
Kvinnors situation i Afghanistan förbättras långsamt. Men utvecklingen går sakta och många kvinnor utsätts för både våld och diskriminering. Allt fler kvinnor yrkesarbetar men trakasserier och brist på utbildning är fortfarande stora hinder för många kvinnor. Förra året dödades 14 journalister, vilket var mer än i något annat land i världen, och i takt med att kvinnliga journalister blir fler och tar mer plats ökar också hotbilden mot dem.
– Att få Per Anger-priset gör mig ännu mer övertygad om att jag är på rätt spår, att jag ska fortsätta göra det jag gör och satsa ännu mer på mitt jobb. Det bevisar också att en afghansk flicka från landsbygden faktiskt kan bli journalist och vinna prestigefyllda priser, säger Najwa Alimi.
Najwa Alimi är 25 år och föddes i Faizabad i nordöstra Afghanistan. Hon började skolan i sin hemregion, men flyttade senare till Kabul för att studera kemi och journalistik på universitetet. Hon arbetar i dag som reporter på den afghanska tv-kanalen Zan TV. Vid sidan av sitt arbete driver hon tillsammans med sina vänner ett bokcafé som ger unga flickor och pojkar en fristad där de kan låna böcker och samtala fritt.
Najwa Alimi nominerades till Per Anger-priset av Reportrar utan gränser Sverige. Under 2017 öppnade Reportrar utan gränser det första centret för skydd av kvinnliga journalister i Afghanistan, Committee for the Protection of Afghan Women Journalists (CPAWJ), som ger stöd till kvinnliga medarbetare i Afghanistan.
– Detta pris kommer i rätt tid. I de pågående fredsförhandlingarna kan vikten av skydd av journalister och kvinnors rättigheter inte underskattas som nycklarna till ett hållbart och långvarigt resultat som kommer att gynna hela Afghanistan. Det finns behov av att fler journalister som Najwa Alimi sätter fokus på de ofta brutala och extrema kränkningarna av pressfrihet och kvinnors rättigheter, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.
Najwa Alimi tar emot Per Anger-priset den 17 oktober vid en ceremoni på Göta Lejon i Stockholm. Prisutdelare är kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Pristagaren kommer att vara tillgänglig för intervjuer i Stockholm 14–16 oktober.
Per Anger-priset är svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati. Priset instiftades 2004 för att uppmärksamma de insatser diplomat Per Anger gjorde under andra världskriget. Forum för levande historia har regeringens uppdrag att årligen dela ut priset. I nomineringen till Per Anger-priset har nio internationella organisationer deltagit: Afrikagrupperna, Amnesty International, Civil Rights Defenders, Diakonia, ICJ (Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen), Kvinna till kvinna, Reportrar utan gränser, Svenska kyrkan och Svenska PEN.
För mer information se även Forum för levande historia