USA:s åtal mot Assange hotar pressfriheten

DEBATT. Sverige valde att inte begära Wikileaksgrundaren Julian Assange häktad. Nu begär USA honom utlämnad från Storbritannien. Men en utlämning skulle inte bara hota grävande journalister i USA, skriver Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.

USA:s tidigare president Barack Obama tillät aldrig ett åtal mot Julian Assange för brott mot USA:s spionlagar. Han valde att inte göra det eftersom det skulle utgöra ett hot mot pressfriheten.
Hans efterträdare Donald Trump har valt en annan väg. Något som inte förvånar med tanke på att pressfriheten i USA försämrats kraftigt under hans tid vid makten.
Det var i maj som USA:s justitiedepartement valde att åtala Julian Assange på 17 punkter för att ha brutit mot Espionage act, bland annat för att han enligt justitiedepartementet ska ha varit delaktig i publiceringen av tusentals hemligstämplade dokument som Chelsea Manning, officer i USA:s armé, läckte till Wikileaks. Julian Assange är den femte person som åtalats för att bryta mot denna lag sedan Donald Trump blev president.
Reportrar utan gränser har vid upprepade tillfällen fördömt USA:s regering för att använda spionlagen för att försöka tysta visselblåsare och hota pressfriheten.
Julian Assange är fortfarande misstänkt för och under utredning för våldtäkt i Sverige år 2010. Sverige hade också möjlighet att begära Julian Assange utlämnad, men när en domstol i Uppsala den 3 juni i år avstod från att häkta honom gick turen till USA.
Den 14 juni fastslog den brittiska regeringen att USA får begära Julian Assange utlämnad, men saken måste avgöras i domstol och så kan ske först i februari nästa år. Assange har då avtjänat ett 50 veckor långt straff som han fått efter att ha brutit mot villkoren för sin borgen 2012.
Skulle han utlämnas till USA kan det få svåra konsekvenser för den grävande journalistiken i USA. Donald Trump har systematiskt utnyttjat spionlagen för att tysta och hindra visselblåsare, men genom åtalet mot Assange sänder han också en signal till alla journalister som vill granska den amerikanska militären och säkerhetstjänsternas agerande utomlands, eller för den delen USA:s vapenaffärer.
I förlängningen skulle åtalet även kunna drabba svenska journalister, som granskar vapenaffärer med svenska delar i amerikanska vapensystem, eller militära samarbeten mellan Sverige och USA.
USA har under Donald Trump rasat i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex från den grupp av världens länder där situationen kan anses tillfredsställande till den grupp där situationen är problematisk. En anledning är presidentens egen hantering av media och landets journalister, som han pekat ut som ”nationens fiender”.
Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige