När Reportrar utan gränser presenterar 2021-års lista över pressfrihetens värsta fiender återfinns flera gamla tyranner, som Eritreas president Isaias Afwerki, men även nya ansikten som Ungerns premiärminister Viktor Orbán, Brasiliens president Jair Bolsonaro och för första gången två kvinnor – Carrie Lam, chefsminister i Hongkong, och Bangladesh premiärminister Sheikh Hasina.
Fem år sen senast (2016) har Reportrar utan gränser (RSF) uppdaterat sin lista över pressfrihetens värsta fiender. Närmare hälften av de 37 pressfrihetsfienderna är nya ansikten.
De är alla stats- eller regeringschefer som med hjälp av censur, våld och utomrättsliga gripanden trampar på pressfriheten och försöker tysta journalister. Några av dem har själva journalisters blod på sina händer efter att direkt eller indirekt medverkat till att journalister mördats.
Nitton av personerna på listan leder länder som i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex klassas som länder med en allvarlig situation vad det gäller pressfrihet (rödfärgade), vilket innebär att det är svårt att verka som journalist. Sexton leder länder där situationen är mycket allvarlig (svartfärgade), vilket innebär att det är väldigt svårt att verka som journalist.
En tredjedel av pressfrihetsfienderna kommer från Asien. Medelåldern på dessa personer är 66 år.
– Vår lista innehåller nu 37 personer som Reportrar utan gränser anser är pressfrihetens värsta fiender, och från tid till annan kan säkert fler namn läggas till. De har alla olika metoder för att tysta journalister. Några styr genom terror, irrationella och nästan paranoida lagar och regler. Andra använder genomtänkta strategier baserade på förtryck. Det är en utmaning att se till så att dessa pressfrihetsfiender får betala för sitt agerande. Vi kan inte låta deras metoder bli vardag eller något som andra ostraffat tar efter, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.
Nya på listan
Bland de nya namnen på listan märks Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman kanske mest. Han tolererar inte pressfrihet; spionerar, hotar, kidnappar, torterar och mördar journalister. Mordet på Jamal Khashoggi visar på de barbariska handlingar han är kapabel till.
Brasiliens president Jair Bolsonaro är en annan typ av pressfrihetsfiende. Med sin aggressiva och råa retorik gentemot media har han under pandemin nått nivåer av hot mot journalister som var svåra att föreställa sig tidigare.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har utnämnt sig själv till mästaren av ”icke-liberal demokrati”. Han har sedan han kom till makten 2010 med stadig kurs effektivt underminerat både medias oberoende och mångfald bland de ungerska medieägarna.
Kvinnliga pressfrihetsfiender
Listan innehåller för första gången två kvinnor. De är Hongkongs chefsminister Carrie Lam, som sedan hon tillträdde 2017, har visat sig vara en nickedocka till Kinas ledare Xi Jinping.
Carrie Lam stödjer öppet Xi Jinpings restriktiva medielagar. Nu senast ledde detta till att Hongkongs ledande, oberoende tidning, Apple Daily, fick slå igen, den 24 juni i år. Tidningens chefredaktör, Jimmy Lai har fängslats, dömts till fängelse och kommande domar kan leda till livstidsfängelse. Förra året fick Jimmy Lai Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetspris.
Den andra kvinnliga pressfrihetsfienden är Bangladesh premiärminister, Sheikh Hasina, som 2018 översåg införandet av en ny digital säkerhetslag. Lagen har lett till att fler än 70 journalister och bloggare har gripits och dömts.
Historiska pressfrihetsfiender
RSF började sammanställa sin lista över pressfrihetens värsta fiender för 20 år sedan. Redan då återfanns Syriens president Bashar al-Assad och Irans högsta ledare, Ali Khamenei på listan, liksom Ryssland och Belarus presidenter Vladimir Putin och Alexander Lukasjenko.
Totalt var sju av personerna på årets lista med redan på den första listan, år 2001. Utöver det fyra redan nämnda handlar det om tre ledare i Afrika. De är Teodoro Obiang Nguema Mbasogo, president i Ekvatorialguinea sedan 1979, Paul Kagame, president i Rwanda sedan 2000, och Isaias Afwerki, president i Eritrea sedan 1993. Eritrea är världens sämsta land när det kommer till pressfrihet.
RSF beskriver i listan varje pressfrihetsfiendes metoder; hur de censurerar och förföljer journalister, och deras favoritmåltavlor – den slags journalister och medier de ger sig på. Listan innehåller även citat från tal eller intervjuer där de visar på det beteende som gör att de återfinns på listan. I listan framgår även vilken plats deras länder har på RSF:s pressfrihetsindex.
Listan över pressfrihetens värsta fiender publiceras med ett par års mellanrum, senast var det 2016.
Så sent som förra året publicerade RSF även en lista över pressfrihetens värsta fiender på internet. En uppdaterad sådan lista kommer att publiceras senare i år.
Ladda ner rapporten Predators 2021 som pdf.
A4 Predateur-EN