Den 4 januari 2021 avgörs om Wikileaks grundare, Julian Assange, ska utlämnas till USA, där han är misstänkt för spioneri och dataintrång. Han har suttit fängslad i säkerhetsfängelset Belmarsh utanför London sedan i april 2019. ”En utlämning utgör ett hot mot journalister även i Sverige”, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.
Det var i maj 2019 som USA:s justitiedepartement valde att åtala Julian Assange på 17 punkter för att ha brutit mot spionlagen, Espionage act, bland annat för att han enligt justitiedepartementet ska ha varit delaktig i publiceringen av tusentals hemligstämplade dokument som Chelsea Manning, officer i USA:s armé, läckte till Wikileaks. Julian Assange är den femte person som åtalats för att bryta mot denna lag sedan Donald Trump blev president. Om han utlämnas och döms i amerikansk domstol kan han dömas till sammanlagt 175 års fängelse.
Enligt åtalet har Julian Assange äventyrat säkerheten i USA då han publicerade hemliga dokument. Julian Assange anses ha försatt personer inom säkerhetstjänsten i Iran, Irak och Afghanistan i fara.
Julian Assange och hans advokater anser att det ligger politiska motiv bakom åtalen. Enligt advokaterna publicerade Julian Assange regeringsdokument som innehåller bevis på krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter. I videomaterialet fanns bland annat en scen där en amerikansk militär från en helikopter skjuter ner civila i Bagdad under Irakkriget 2007. Minst tolv människor dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters.
Reportrar utan gränser och ett flertal organisationer för mänskliga rättigheter och grupper som försvarar yttrandefriheten har fördömt USA:s krav på utlämning av Julian Assange från Storbritannien. Amnesty International befarar att han riskerar att utsättas för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och misshandel i USA om han utlämnas.
Reportrar utan gränser har vid upprepade tillfällen fördömt USA:s regering för att använda spionlagen för att försöka tysta visselblåsare och hota pressfriheten. USA:s tidigare president Barack Obama tillät aldrig ett åtal mot Julian Assange för brott mot USA:s spionlagar. Han valde att inte göra det eftersom han ansåg att det skulle utgöra ett hot mot pressfriheten. Hans efterträdare Donald Trump har valt en annan väg. Något som inte förvånar med tanke på att pressfriheten i USA försämrats kraftigt under hans tid vid makten.
– Skulle Julian Assange utlämnas till USA kan det få svåra konsekvenser för den grävande journalistiken i USA. Donald Trump har systematiskt utnyttjat spionlagen för att tysta och hindra visselblåsare, men genom åtalet mot Assange sänder USA också en signal till alla journalister som vill granska den amerikanska militären och säkerhetstjänsternas agerande utomlands, eller för den delen USA:s vapenaffärer. Det gäller även svenska journalister som granskar till exempel vapenaffärer med svenska delar i amerikanska vapensystem, eller militära samarbeten mellan Sverige och USA, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige (RSF Sverige).
Julian Assange var tidigare misstänkt för våldtäkt i Sverige år 2010. Sverige hade också möjlighet att begära Julian Assange utlämnad, men när en domstol i Uppsala avstod från att häkta honom gick turen till USA.
Julian Assange tillbringade sju år på Ecuadors ambassad i London, i Storbritannien, där han sökte skydd för att han riskerade åtal i Sverige. Han greps vid Ecuadors ambassad i april 2019 och har sedan dess suttit häktad i fängelset Belmarsh.
En utlämning av Julian Assange skulle vara en kräkning av yttrandefriheten och strider mot både USA:s konstitution och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga och grundläggande friheterna.
Reportrar utan gränser var den enda organisation som följde de fyra veckor långa förhandlingarna om Julian Assange i september-oktober i år.
Läs också Erik Halkjaers debattartikel i Sydsvenskan från förra året: USA:s åtal mot Assange hotar pressfriheten
Se Erik Halkjaers uttalande vid demonstration för Julian Assange, i Stockholm, den 19 december 2020.
Storbritannien och USA är rankade på plats 35 respektive 45 av 180 länder i RSF:s Pressfrihetsindex 2020.