Försämringen beror främst på metoder som förvånar och inte kan accepteras av en medlem i Europeiska Unionen. Den ekonomiska krisen har bidragit till nedgången och belyst svagheterna i Greklands medier som styrs på ett sätt som kan jämföras med maffian. Medierna ägs av några få affärsmän och rederiägare, och de flesta medieföretag riskerar i dagsläget att gå under vilket skulle sätta igång en våg av arbetslöshet i en yrkesgrupp som redan lider av dåliga arbetsförhållanden. Blogosfären erbjuder ett fritt utrymme för åsikter och tillfälligt bot mot den självcensur som blir allt vanligare inom traditionella medier. Internet är dock inte ett ekonomiskt alternativ för att kunna upphäva de katastrofala metoder som tagit över under de två senaste decennierna. Det råder en förtroendekris mellan medierna och allmänheten med mycket våld i bakgrunden.
Journalister ses ofta som stökiga eller snobbiga, och identifieras med den illa omtyckta politiska klassen. Många är rädda för fysiskt våld och använder skydd. Efter många förtalskampanjer är journalister nu rädda för att gå ut på gatorna och rapportera. Stelios Kouloglou, som länge varit en symbol för grävande journalistik, har nu fallit offer för en förtalskampanj. Hans enda brott är att ha avskedat personal från sin web-tv-station på grund av ekonomiska problem. Utländska reportrar baserade i Grekland utsätts ofta för problem som de inte har i resten av Europa, trots att de behandlas bättre än de inhemska journalisterna. De vill dock helst vara diskreta med problemen de utsätts för eftersom de, liksom sina grekiska kolleger, fruktar att utsättas för våld. The impact of the crisis has radicalized a sector of the population, which expresses its anger and frustration in increasingly violent demonstrations. Photographers and cameramen are more and more at risk as they encounter situations akin to civil war in the course of trying to cover the activities of these grass-roots movements.
Caught between the violence of the extremist movements and the violence of anti-riot police who show little respect for their professional status, photographers are paying a high price for the coverage they give us. Krisen har radikaliserat en stor del av befolkningen som nu uttrycker sitt missnöje genom allt mer våldsamma demonstrationer. Fotografer och kameramän utsätts för krigsliknande situationer då de försöker rapportera om aktivister på gräsrotsnivå. Journalisterna hamnar mitt i skottlinjen för både extremisternas och polisernas våld, och får betala ett högt pris för att kunna rapportera. No journalists were upbeat about the consequences of the austerity plans and cuts, but Reporters Without Borders found that most of the ones it interviewed regarded the economic crisis as a chance for the media to break with the patronage system that has prevailed since the 1980s. Could the crisis help advance the cause of media freedom in Greece? Inga journalister var glada åt sparplanerna och nedskärningar, men enligt Reportrar utan gränsers rapport såg de flesta som intervjuades den ekonomiska krisen som en chans att bryta med det politiska system som har funnits sedan 1980-talet. Kan krisen förbättra situationen för medierna i Grekland? Bild : Thomas Lacobi