Nicaragua är i dag ett av världens värsta länder för journalister. Sedan president Daniel Ortega återvaldes 2021 har censur, trakasserier och repression blivit vardag.
– Jag lever i exil för att regimen i mitt land beordrade att jag skulle gripas. Bara för att jag är journalist och rapporterade om de brott som begås i Nicaragua av Daniel Ortega och Rosario Murillo, säger Lucia Navas, nicaraguansk journalist.
Tillsammans med sin man har hon levt i exil i tre år.
– Det har varit mycket svårt. Exilen tvingar en att börja om, att lära sig göra journalistik på nytt, men alltid med samma engagemang för pressfriheten.
Staten har tagit kontrollen
Oberoende medier har systematiskt stängts, konfiskerats eller drivits i landsflykt. Regeringen kontrollerar flera tv-kanaler och radiostationer, medan lagar om cybersäkerhet och utländska agenter används för att tysta kritiska röster – även utomlands. Journalister riskerar husrannsakningar, beslagtagna telefoner och daglig polisrapportering. De som fortsätter arbeta inne i Nicaragua gör det ofta anonymt.
Journalister i exil
I dag lever över 290 nicaraguanska journalister i exil. Endast ett fåtal arbetar kvar i landet, och fyra sitter fängslade. En av dem är Fabiola Tercero Castro, som försvann den 12 juli 2024. Lucia Navas uppmanar omvärlden att kräva deras frihet.
– Vi vet ingenting om Fabiola, inte ens om hon fortfarande lever. Därför kräver vi hennes frihet i alla internationella sammanhang. Om du kan stödja oss i att kräva frihet för Fabiola och de andra fängslade journalisterna, är vi mycket tacksamma, säger hon.
Trots hoten fortsätter digitala medier och sociala plattformar att vara en livlina för att nå publiken inne i landet.
Nicaragua ligger på plats 172 av 180 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2025.
Foto: Matilda Lann
Läs även:
Hoten mot pressfriheten i Latinamerika
Fyra frågor till FLIP-chefen Sofia Jaramillo
Hoten mot pressfriheten i Latinamerika
Nicaraguas häxjakt på journalister