Den 8 augusti börjar EU:s nya medielag gälla fullt ut. Lagen är ett viktigt steg för att skydda journalistiken i Europa. Men i många länder går införandet trögt – på grund av både resursbrist och bristande politisk vilja. Reportrar utan gränser (RSF) kräver nu att EU-länderna skyndar på arbetet med att säkerställa att lagen efterlevs.
– Flera EU-länder måste göra sin läxa. Auktoritära regimer försöker splittra demokratierna genom ett växande informationskrig. Att skydda public service och oberoende medier är en del av Europas motståndskraft. Därför behöver fler regeringar ta sitt ansvar, säger Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser Sverige.
Formellt började European Media Freedom Act (EMFA) gälla redan förra året, 2024, men det är först efter den 8 augusti i år som de flesta regler träder i kraft. Lagen är en tydlig markering från EU om vikten av fri, oberoende och mångsidig journalistik.
Till skillnad från ett direktiv är EMFA en förordning. Den gäller direkt i alla EU-länder utan att först behöva bli nationell lag. Men för att fungera fullt ut krävs ändå att medlemsstaterna uppdaterar sina egna lagar – särskilt när det gäller källskydd (artikel 4) och public service-oberoende (artikel 5).
EU-länder sackar efter
Thibaut Bruttin, generalsekreterare för RSF internationellt, välkomnar lagen men riktar skarp kritik mot flera regeringar:
– Medlemsländerna har haft över ett år på sig att anpassa sina lagar. Ändå är genomförandet i stort sett ofullständigt. Alla länder måste nu granska hur de uppfyller lagen. EU-kommissionen måste ställa de regeringar som förhalar eller vägrar till svars. Om det krävs, bör överträdelseförfaranden inledas, säger han.
I flera länder lyser konkreta lagförslag med sin frånvaro. Regeringar nöjer sig med allmänna uttalanden. Det väcker oro för att lagen i bästa fall införs för sent – i värsta fall bara delvis.
I Tyskland presenterade man i maj ett utkast till ett nationellt digitalt medieavtal. Men processen har kört fast i byråkrati. I Frankrike kommer ett lagförslag inte att nå parlamentet förrän tidigast i höst.
Sverige ligger bra till
Sverige ligger bättre till. Här tillämpas redan stora delar av förordningen. Regeringen har också lämnat en proposition till riksdagen med kompletterande regler som föreslås börja gälla den 1 januari 2026.
– Mediemyndigheten får ett tydligt utökat ansvar. Den ska granska hur reglerna följs, hantera en ny ägardatabas, bevaka public service och bedöma mediekoncentration, säger Erik Larsson.
Samtidigt är behovet av starkare skydd för journalistik akut i flera EU-länder. Journalister övervakas. Källor kartläggs. Oberoende redaktioner pressas av både ekonomiska svårigheter och politisk inblandning. I länder som Slovakien fortsätter politiker att kontrollera utnämningar till public service-ledningar – i direkt strid med EMFA.
RSF kräver hårdare press
Reportrar utan gränser kräver att EU-kommissionen sätter större press på de länder som inte anstränger sig för att införa lagen. EU bör överväga att inleda överträdelseförfaranden enligt artikel 258 i EUF-fördraget. Det handlar inte bara om att upprätthålla lagen – utan om att visa att pressfrihet är en grundbult i EU:s demokratiska arkitektur.
När lagen antogs såg många den som startpunkten för ett nytt europeiskt skyddsnät för demokratin. Nu måste dess genomförande bli en hörnsten i det ”demokratiska skydd” som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har utlovat de kommande månaderna.