EU:s nya medielag, European Media Freedom Act (EMFA), träder i kraft den 8 augusti och är i grunden en krislag. Detta som svar på att politiker försöker styra innehållet i public service, som i Ungern. Nu behöver vi se ökade satsningar på public service – i Sverige och i hela EU. Det skriver Erik Larsson, talesperson på Reportrar utan gränser, i en debattartikel i Dagens Media.
LÄS ÄVEN DEBATTARTIKELN I DAGENS MEDIA (betalvägg)
I Italien vittnar RAI-journalister om självcensur, och i Slovakien försöker den ryssvänliga koalitionsregeringen upplösa det befintliga public service-bolaget RTVS. I Ungern har regeringen redan kapat public service och gjort det till en megafon för sin egen politik.
EU:s krislag är ett försök att hantera detta. Den trädde i kraft formellt för ett år sedan, men det är nu, den 8 augusti, som stora delar börjar tillämpas i praktiken. Det sker samtidigt som Europa befinner sig mitt i ett informationskrig, där den traditionella annonsmodellen för privata medier har slagits sönder av sociala mediers dominans.
Ryssland, Iran och Kina investerar stort i att påverka opinionen. I USA har president Donald Trump pekat ut medier som sin huvudfiende och nyligen stoppat finansieringen till Corporation for Public Broadcasting (CPB). Den lokala nyhetsbevakning som bolaget stod för är nu beroende av privata donationer. Då blir det inte medborgarnas behov som styr – utan eliten och miljardärers nycker.
Runt om i Europa ser vi hur politiska härmapor tar intryck av Trumps syn på medier. Europas public service-bolag pressas från flera håll. I över hälften av EU-länderna upplever journalister att public service utsätts för politiska påtryckningar, konstaterar Reportrar utan gränser i en ny rapport. Det handlar ofta om politiker som kräver att journalistiken ska gå i deras ledband – eller om chefer och journalister som byts ut när de inte lyder.
Vi välkomnar den nya EU-lagstiftningen. Särskilt viktig är artikel 5, som nu träder i kraft. Den slår fast att EU-länderna ska garantera redaktionernas oberoende och opartiskhet, samt säkerställa en stabil finansiering. Men dagens medieklimat väcker farhågor kring hur lagen kommer att implementeras. Om det inte sker på ett seriöst sätt lämnas fältet öppet för auktoritära krafter att påverka det offentliga samtalet.
I välfungerande demokratier med oberoende public service är förtroendet högt. I Sverige uppger mer än sju av tio att de har stort eller ganska stort förtroende. I andra EU-länder är siffrorna ofta lägre – men ändå högre än för kommersiella medier.
Paradoxalt nog är det just denna höga trovärdighet som gör public service särskilt sårbart. Auktoritära ledare vet att den som tar kontroll över dessa medier också tar kontroll över berättelsen. Det är i det ljuset vi bör se de hätska attackerna mot public service i land efter land.
Samtidigt går Europa mot svårare ekonomiska tider. Oron växer för att besparingar ska försvåra möjligheterna att rapportera fritt och självständigt. Den oron är särskilt stark i Spanien och Italien.
Situationen är bättre i Sverige, Nederländerna, Portugal, Lettland och Finland – de länder som ligger bäst till i vår rapport. Men även här finns utmaningar. I Sverige har visserligen budgeten ökat, men den täcker inte de växande kostnaderna. Det har fått de svenska public service-bolagen att varna för stora nedskärningar.
Det är farligt i en tid då auktoritära stater pumpar in stora summor för att destabilisera och slita sönder samhällen. Reportrar utan gränser vill därför se ökade satsningar på public service – i Sverige och i hela EU.
Ett starkt, oberoende public service är inget hot mot demokratin. Det är dess försvar.
Erik Larsson, talesperson Reportrar utan gränser
Illustration: AI-genererad
Läs även Reportrar utan gränsers remissvar till svenska Public service-utredningen