Årets Olof Palmepris går till de sydafrikanska folkrättsjuristerna John Dugard och Navanethem (Navi) Pillay. Navi Pillay var en av de internationella jurister som 2020 skrev under en polisanmälan om brott mot mänskligheten i Dawit Isaaks fall, ett mål som den svenska Åklagarmyndigheten inte vill utreda.
När Olof Palmepriset delas ut torsdagen den 29 januari är endast den ena av de två pristagarna på plats i Stockholm: John Dugard. Navi Pillay tar emot priset i Haag, där hon befinner sig för att tjänstgöra som domare vid Internationella domstolen (ICJ) i målet Gambia mot Myanmar.
Navi Pillay är känd för sitt arbete internationellt. Hon har varit FN:s högsta chef för mänskliga rättigheter och domare samt ordförande i den internationella domstolen för Rwanda. Där hjälpte hon till att slå fast att våldtäkt kan räknas som folkmord. Förra året, 2025, ledde hon en FN-kommission som kom fram till att Israel har begått folkmord mot palestinier i Gaza.
I början av sin karriär öppnade hon – som första kvinna i sin hemprovins Natal i Sydafrika – en advokatbyrå år 1967. Under apartheid försvarade hon politiska fångar, avslöjade tortyr och bidrog till att stärka fångars rättigheter på Robben Island.
För Navi Pillay som är sydafrikan har Olof Palmepriset en speciell betydelse.
– Under apartheidens mörka dagar i mitt land, Sydafrika, nådde hans röst ut till sydafrikaner med annan hudfärg som kämpade för frihet från förtryck. Det var en tid då få, om ens några, ledare i väst stödde vår sak. Hans fördömande av rasism och ojämlikhet inspirerade oss. Därför är jag stolt över att få ta emot priset från Olof Palmes minnesfond och hänga upp det i mitt hem i Sydafrika.
Anmälan om brott mot mänskligheten
Navi Pillay var en av flera internationella toppjurister som 2020 gjorde en anmälan om brott mot mänskligheten i fallet Dawit Isaak. Bakom anmälan stod även Nobelpristagaren och advokaten Shirin Ebadi, Kanadas tidigare justitieminister Irwin Cotler samt en tidigare ordförande för Afrikanska unionens människorättskommission. Anmälan avvisades dock av den svenska Åklagarmyndigheten.
Palmepristagaren är besviken över Åklagarmyndighetens beslut att inte utreda fallet.
– Universell jurisdiktion, åtal genom nationella rättssystem med målet att sätta stopp för straffrihet för allvarliga brott och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, är en princip som helt riktigt stöds av Sverige i internationella organ såsom FN:s råd för mänskliga rättigheter. I detta fall är förnekandet av ansvarsskyldighet ett slag mot skyddet av mediefriheten och yttrandefriheten. Jag hoppas att beslutet kommer att omprövas, säger Navi Pillay.
– För oss spelade det stor roll att toppjurister från fyra kontinenter ställde sig bakom anmälan. Det understryker att Dawit Isaak har rätt till en utredning och visar samtidigt hur svagt Åklagarmyndigheten agerar, säger Reportrar utan gränsers Björn Tunbäck.
Internationella rättsstatspriniciper skydd mot kaos
Vi lever i oroliga tider. Reportrar utan gränser ser hur pressfrihet och yttrandefrihet, som är en mänsklig rättighet, backar i hela världen. Kommer stater att bli bättre på att skydda mänskliga rättigheter 2026?
Navi Pillay svarar att hon delar människors oro.
– Jag är djupt bekymrad. Många regeringar arbetar i dag mot den internationella rättsstatsprincipen. Den internationella rättsstaten skyddar civila i krig, bevarar mänskliga rättigheter och värdighet samt skapar förutsägbarhet mellan nationer. Den ger mindre och svagare stater en röst. Den erbjuder instrument som FN och domstolar, där tvister kan lösas utan våld. Den är inte perfekt, men den är långt bättre än alternativet.
Navi Pillay menar att regeringar undergräver internationell rätt genom att följa den selektivt, utmana internationella domstolars auktoritet och ignorera bindande domar. Genom att hänvisa till nationell säkerhet rättfärdigar de olagliga handlingar och försvagar skyddet för civila, flyktingar och andra utsatta grupper. På så sätt sänder de ett farligt budskap om att ansvarsskyldighet är förhandlingsbar.
– Jag ser desinformationskampanjer med syfte att försvaga förtroendet för internationella institutioner. Jag ser hur veto, fördröjningar och politiska påtryckningar används, inte för att upprätthålla rättvisa, utan för att förhindra den. Dessa olagliga handlingar försvagar inte bara internationell rätt – de urholkar den. När mäktiga stater ignorerar reglerna normaliserar de laglöshet. När internationell rätt blir selektiv upphör den att vara rätt överhuvudtaget – den blir ett verktyg för bekvämlighet.
Vi står inför ett tydligt val.
– Vi kan fortsätta på en väg där regler bryts eller skrivs om av dem som har makten, eller så kan vi återigen förbinda oss till en global ordning som bygger på rätt, ansvarsskyldighet och gemensam mänsklighet. Utan tvekan skulle Olof Palme ha valt det senare. Jag väljer det senare, säger Navi Pillay.
Motivering till Palmepriset 2026:
Olof Palmepriset 2026 tilldelas de Sydafrikanska folkrättsjuristerna John Dugard och Navanethem (Navi) Pillay för deras enastående bidrag till försvaret av grundläggande mänskliga rättigheter. I en tid då stater bryter mot folkrätten genom att utföra brott mot mänskligheten med död, svält och hot mot mänskligt liv och värdighet som konsekvens, förtjänar de som agerar mot dessa brott att hedras. Särskilt när de som Dugard och Pillay systematiskt samlat bevisen och gjort det med en sådan precision att grunden lagts för att de ansvariga ska kunna pekas ut och ställas inför rätta.
Foto: Teodor Axlund