Med anledning av internationella kvinnodagen, 8 mars, publicerar Reportrar utan gränser en ny rapport om sexism i journalistbranschen. Rapporten lyfter faran av sexism och sexuellt våld mot kvinnliga journalister och hur det slår mot journalistiken.
Journalist kan vara ett farligt yrke, i dubbel bemärkelse för kvinnor som utsätts för sexism och sexuellt våld. Av de 112 länder som Reportrar utan gränser (RSF) tittat på sticker 40 ut som farliga eller väldigt farliga för kvinnliga journalister.
Det handlar inte bara om risker för kvinnliga journalister på fältet, utan även virtuellt, på internet och i sociala medier, och på platser där de borde vara skyddade, som på redaktionen. Tre år efter RSF:s rapport Women´s rights: Forbidden subjects, om faror för journalister som bevakar kvinnors rättigheter, bygger den här nya rapporten på en enkät som skickats till RSF:s alla korrespondenter och sektioner runt om i världen.
Enkäten har även besvarats av journalister som särskilt bevakar jämställdhetsfrågor. Resultatet bekräftar trender som RSF redan noterat, inklusive det faktum att internet nu anses vara den farligaste plats en kvinnlig journalist kan befinna sig på.
Den prisbelönta och kända indiska journalisten Rana Ayyub är en auktoritet på just hot, hat och trakasserier över nätet. Hon är själv konstant utsatt för våldtäkts- och dödshot på sociala medier.
Näst efter internet pekas redaktionen ut som den plats där kvinnliga journalister utsätts för sexuellt våld. #MeToo-rörelsen har ökat medvetenheten om detta och allt fler kvinnliga journalister anmäler och öppet fördömer sexuella trakasserier och sexuellt våld.
Den danska tv-journalisten Sofie Linde skakade om hela Danmark när hon i augusti förra året avslöjade att hon sexuellt trakasserats av en manlig chef. Detta i ett land i Skandinavien som brukar lyftas som en modell i fråga om jämställdhet och jämlikhet.
– Det är vår uppgift att uppbåda alla krafter vi har för att försvara pressfrihet och journalistik världen över, inklusive sexuella trakasserier och våld, eller hot och hat baserat på kön. Vi kan därför aldrig acceptera att kvinnliga journalister ska tvingas utsätta sig för dubbla risker, i jämförelse med sina manliga kollegor, såväl ute på jobb som på internet eller hemma på redaktionen, säger Erik Halkjaer, ordförande för RSF Sverige.
Under #MeToo-rörelsen skrev 4 000 kvinnliga journalister i Sverige under uppropet #deadline i protest mot övergrepp och sexism på redaktionerna. I spåren av mordet på den svenska journalisten Kim Wall tog också The Dart Center for Journalism and Trauma fram en rad rekommendationer för vad kvinnliga journalister kan göra för att känna sig säkrare.
Mest utsatta är de kvinnliga journalister som bevakar sport och politik, som den saudiarabiska journalisten Nouf Abdulaziz. Efter att ha fördömt kvinnans underordnade roll i Saudiarabien greps hon, torterades med elchocker och utsattes för sexuella övergrepp.
I Brasilien fick journalisten Patricia Campos Mello betala ett högt pris för att granska otillåten finansiering av en desinformationskampanj på sociala medier under Jair Bolsonaros presidentvalskampanj 2018. Efter att president och hans son anklagat henne för att ha fått tillgång till informationen med hjälp av sexuella tjänster utsattes hon för extremt aggressiva trakasserier på sociala medier.
I Brasilien ställde sig också 50 kvinnliga sportjournalister bakom kampanjen #DeixaElaTrabalhar (Låt henne arbeta) i protest mot att de vid upprepade tillfällen attackerades av förbipasserande supportrar som försökte pussa dem vid livesändningar. I Frankrike fördömde 40 kvinnliga journalister på sporttidningen L´Equipe de trakasserier som kvinnliga sportjournalister utsätts för på sina egna redaktioner.
RSF:s rapport tittar också på hur våldet, och det trauma som följer, påverkar journalistiken. Hur det tystar kvinnliga journalister och motverkar jämställdheten inom media.
Trakasserierna och våldet orsakar stress, ångest och rädsla, vilket leder till att kvinnliga journalister ofta stänger ner sina konton på sociala medier, temporärt eller för gott. Enkätsvaren visar även på hur sexism och trakasserier leder till självcensur eller till att kvinnliga journalister byter bevakningsområde, säger upp sig eller väljer att sluta arbeta som journalister.
För att motverka sexism och sexuella trakasserier och våld ger RSF i rapporten 40 rekommendationer till medier, regeringar, myndigheter, digitala plattformar, annonsörer och journalisterna själva.
Sexism'sTollOnJournalism_Report_RSF