Antalet journalister som dödats i arbetet minskar trots tragedin i Gaza
Enligt den årliga sammanställningen från Reportrar utan gränser (RSF) har 45 journalister i världen dödats i samband med sitt arbete fram till den 1 december 2023. Det är den lägsta siffran sedan 2002, trots kriget i Mellanöstern. I Gaza har minst 13 journalister dödats i samband med sitt arbete. I kriget mellan Israel och Hamas har totalt 61 journalister dödats. Siffran 61 inkluderar journalister som dödats utan samband till sitt yrke.
I hela världen hålls för närvarande 521 journalister fängslade på godtyckliga grunder kopplade till sitt journalistiska arbete. Det är en minskning med drygt 8 procent sedan förra året.
– Bland de civila i Gaza betalar journalisterna ett högt pris. Vi bekräftar att antalet journalister som dödats i samband med sitt arbete är mycket högt: minst 13 personer. Vi har lämnat in en anmälan till Internationella brottmålsdomstolen för att fastställa fakta och i vilken utsträckning journalister medvetet var måltavlor. När vi ser till världen i stort verkar det som om antalet journalister som dödas i sitt arbete eller i samband med sitt arbete minskar betydligt och det är en långsiktig nedgång. Vilka orsaker ligger bakom nedgången? Nyhetsmedierna har rustat sig bättre med säkerhetsåtgärder så som bättre utbildningar och användande av skyddsutrustning. Kanske leder det till försiktighet. Det kan också vara en effekt av kampen mot straffrihet och åtgärder från mellanstatliga organisationer. Icke-statliga organisationers arbete har utan tvekan också en effekt på färre antal dödade journalister i tjänst, säger Christophe Deloire, generalsekreterare för RSF.
Antalet journalister som dödats i samband med sitt arbete minskar
Under 2023 dödades 45 journalister i samband med sitt arbete, 16 färre än under 2022 (61). Detta är den lägsta siffran sedan 2002 (33). Mer än 140 journalister dödades under både 2013 och 2014, främst i krigen i Syrien och Irak.
Antal mediearbetare som dödats i samband med sitt arbete sedan 2002
Det minskade antalet journalister som dödats i samband med sitt arbete under de senaste fem åren kan delvis förklaras av förbättrad säkerhet för journalister och slutet på de dödliga topparna i Irak och Syrien, där nästan 600 journalister dödades i samband med sitt arbete mellan 2003 och 2022. I fredstid verkar lagstiftningsåtgärder och mekanismer för att bekämpa straffrihet, ligga bakom de färre dödsfallen.
– Det är naturligtvis glädjande att antalet journalister som dödas då de är ute på jobb fortsätter att minska. Det visar att det går att förändra. Men det sker samtidigt som Gaza bombas urskillningslöst och vi får rapport efter rapport om journalister som dödats i sina hem, säger Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser Sverige.
Minskning av dödade journalister i Latinamerika
Även om antalet journalister som dödats i Latinamerika har minskat avsevärt, från 26 journalister år 2022 till sex journalister år 2023, är det fortfarande farligt att arbeta som journalist i regionen. Det visar bland annat den senaste tidens bortföranden och väpnade attacker i Mexiko. Den rekordhöga våldsnivån i Latinamerika under 2022 har lett till självcensur och svarta hål i nyhetsbevakningen. Organiserad brottslighet och korruption toppar listan över nyheter som kan kosta journalister livet.
De mest riskfyllda nyheterna att rapportera om:
Krigszoner (rapportering i en krigszon)
Organiserad brottslighet (att granska organiserad brottslighet, maffior, narkotikahandel, gängvåld)
Korruption (att granska maktmissbruk, otillbörlig påverkan, mutor, kritik av regeringens politik)
Övrigt (miljö, protester, val)
Krigszoner dödligare
I år har 23 journalister dödats i samband med sin rapportering från krigszoner. De flesta av dem dödades i kriget mellan Israel och Hamas, där minst 61 journalister dödats hittills. För första gången på fem år har fler journalister dödats i krigszoner än i fredszoner.
Krigszoner: Ökad hotnivå för journalister i krigszoner (51,1 %) i fredszoner (48,9 %)
521 journalister frihetsberövade i hela världen: Vitryssland ett av de tre största fängelserna för journalister, tillsammans med Kina och Myanmar
Totalt 521 journalister sitter fängslade i början av 2024, en liten minskning jämfört med 569 för ett år sedan. Kina är fortfarande världens största fängelse för journalister med 121 frihetsberövade journalister (inklusive 12 i Hongkong och 42 i Xinjiang). Detta är nästan en fjärdedel (23 %) av det totala antalet fängslade journalister i världen. Alexander Lukasjenkos Belarus, där det politiska förtrycket ökar, har blivit ett av de tre länderna i världen som fängslar flest journalister. Landet håller 39 personer fängslade, sju fler än för ett år sedan. Tio av dem är kvinnor, vilket innebär att Belarus håller fler kvinnliga journalister fängslade än något annat land förutom Kina (14).
Det minskade antalet fängslade journalister i världen (48 färre den 1 december i år jämfört med samma datum förra året) beror delvis på att antalet minskade i Iran (-24) och Turkiet (-23). Att dessa två länder inte tillhör de tre länder som fängslar flest personer betyder inte att de inte fängslar. En av metoderna för att förfölja journalister i Iran och Turkiet är att fängsla dem upprepade gånger. Under 2023 satt totalt 43 turkiska journalister och 58 iranska journalister i fängelse.
54 journalister gisslantagna
I skrivande stund hålls sammanlagt 54 journalister som gisslan i världen. Av de sju som kidnappades tidigare i år är de två maliska journalisterna Saleck Ag Jiddou och Moustapha Koné fortfarande fångna. De togs som gisslan i norra Mali den 7 november, bara sju månader efter att den kidnappade franske journalisten Olivier Dubois slutligen frigavs i samma region. Övriga gisslantagna journalister befinner sig i: Syrien (38), Irak (9), Jemen (4) och Mexiko (1).
84 journalister saknas, en tredjedel är mexikaner
Mexiko fortsätter att vara det land där flest journalister saknas. Av 84 saknade journalister i hela världen är 31 mexikaner. Samtliga rapporterades saknade innan 2023, förutom medieredaktören Juan Carlos Hinojosa Viveros, som försvann den 6 juli i år. Mer än hälften (43) av antalet bortförda och försvunna journalister i världen finns i Latinamerika.
Bakgrund
Sedan 1995 har Reportrar utan gränser (RSF) presenterat en årlig sammanfattning av våld och övergrepp mot journalister. Sammanfattningen bygger på exakta uppgifter som samlats in från den 1 januari till den 1 december det aktuella året. Siffrorna i 2023 års sammanställning omfattar professionella journalister, icke-professionella journalister och mediearbetare. RSF samlar in detaljerad information som gör det möjligt att med säkerhet eller stor sannolikhet bekräfta att frihetsberövandet, bortförandet, försvinnandet eller dödsfallet för varje journalist var en direkt följd av deras journalistiska arbete. Denna metod kan förklara skillnaderna mellan dessa siffror och andra organisationers siffror.
Sammanställningen som pdf. Engelsk version.
Bilan_2023_EN